Favorit i repris
Då bloggen återigen har startats upp tänkte jag att det gamla negativa ska bort även om en hel del - minst sagt - mysko saker borde behållas. Därför valde jag tre stycken inlägg jag knappt minns jag skrivit som hade endel ja, tidigare nämnt, mysko saker i sig. Hoppas det blir en bra ny start på allt och vem vet, det kanske blir, vänta.. LEGENDARISKT!
I skymundan
Ett inlägg från mig träder fram ur skuggan, en skugga som endast kan liknas vid en sommaräng tidigt på morgonen. Dimman ligger lågt, tät och döljer allt som finns framför dig. Trevandes tar du dig några meter innan den lilla orienteringen du hade, sakta flyr ditt sinne. Fågelkvittret du hörde när du rörde dig in i dimman har upphört, tystnaden är olidlig. Sakta kryper paniken upp för dina axlar och letar sig in i dina tankar. Tanken, var är jag, susar förbi dina tankeceller. Inte bara en gång, utan flera. Är det en dröm?
Ett litet stycke ur något jag inte minns att jag påbörjat. Men jag vet däremot varför jag skrev det. Mitt liv känns så. Det har kännts så en längre tid. En tid av desperation, depression och glädjespikar. En tid då man var social men inte kännde sig som en av gänget. En känsla av att något saknas. Jag vet vad det är, men det är svårt att förklara för någon annan. Att skriva det här, på detta sätt är nog bäst. Istället för att rent ut säga det. Ni får helt enkelt gissa.
// Danne
Inledningen är anpassad för bloggen.
Jag vill inte bli en vattenpöl
Har varit ute på en lite längre promenad i väntan på att göra ingenting senare. Då det har regnat under helgen och kanske i natt kändes luften friskare och man fick en sådan där go ut och röra sig lust. Självklart ska man gå barfota på sommaren, något jag inte hunnit göra så mycket sista tiden, eller ja, inte alls.
Under mitt lilla äventyr gick jag samma vända jag gjorde med hunden - saknar 'an som bara den - bort mot ett område där tävlingar brukar hållas. Gick ett varv på löpbanan och blev sugen på att springa bara för att. Tänkte inte alls på att man såg dum ut eller så. Hur skulle ni reagera om ni såg en kille med headset och bärbar dator springa omkring? För den hade jag med mig, av enda anledningen att jag tänkte sätta mig och skriva något vettigt om någonting. Det var då jag såg den. Vattenpölen.
Har ni tänkt på att vi totalt ignorerar dessa vattenansamlingar? Vi kör igenom dem med diverse fordon, hoppar i dem som små barn - vilket är kul , jag lovar - och som vuxna människor vill vi oftast inte se regn överhuvudtaget. Tänk er att detta var en person, som ni totalt ignorerar, smutskastar och ibland kör över när ni ska fatta beslut. Visst, någon gång under livet stöter vi på en person, som vi behandlar så här. Så nästa gång ni ser en vattenpöl. Tänk om det var ni som låg där?
// Danne
* Notera följande: Sömn är nödvändigt.
Kakmix?
Ska man börja med ett sådant där enerverande inlägg som ingen förstår något av, eller ett som man faktiskt anstränger sig att skriva? Jag vet inte alls i vilken kategori detta kan landa i, men en sak är säker, Jag, av alla människor har skaffat en blogg!
Som vissa människor tänker så ska ju bloggar ha något vettig i sig, saker om mode, skor eller ens dagliga liv. Dem som känner mig väl vet att jag absolut kommer skriva "bah" minst en gång i varje medelande och gnälla på att bilen inte fungerar. Så då har vi redan där minst två saker ur mitt dagliga liv i samma paragraf.
Men det här med kakmixar? Varför köper folk dessa istället för att göra egna, det blir ju så mycket bättre om man skapar sin tillvaro själv istället för att dölja sig bakom färdiga produkter. Vissa väljer att gå för stora märken som kostar mycket, medan andra går för den billigare varianten som ibland inte uppnår deras höga standard. Resterande är vi andra, som försöker själva. Och vet ni vad? I slutändan blir vi dem sötaste kakorna i världen, där en ny personlighet avslöjas varje gång du tar en tugga av oss.
Visst var det där helt underbart att läsa? =P
Välkommna!
// Danne
Godbitar
I skymundan
Ett inlägg från mig träder fram ur skuggan, en skugga som endast kan liknas vid en sommaräng tidigt på morgonen. Dimman ligger lågt, tät och döljer allt som finns framför dig. Trevandes tar du dig några meter innan den lilla orienteringen du hade, sakta flyr ditt sinne. Fågelkvittret du hörde när du rörde dig in i dimman har upphört, tystnaden är olidlig. Sakta kryper paniken upp för dina axlar och letar sig in i dina tankar. Tanken, var är jag, susar förbi dina tankeceller. Inte bara en gång, utan flera. Är det en dröm?
Ett litet stycke ur något jag inte minns att jag påbörjat. Men jag vet däremot varför jag skrev det. Mitt liv känns så. Det har kännts så en längre tid. En tid av desperation, depression och glädjespikar. En tid då man var social men inte kännde sig som en av gänget. En känsla av att något saknas. Jag vet vad det är, men det är svårt att förklara för någon annan. Att skriva det här, på detta sätt är nog bäst. Istället för att rent ut säga det. Ni får helt enkelt gissa.
// Danne
Inledningen är anpassad för bloggen.
Jag vill inte bli en vattenpöl
Har varit ute på en lite längre promenad i väntan på att göra ingenting senare. Då det har regnat under helgen och kanske i natt kändes luften friskare och man fick en sådan där go ut och röra sig lust. Självklart ska man gå barfota på sommaren, något jag inte hunnit göra så mycket sista tiden, eller ja, inte alls.
Under mitt lilla äventyr gick jag samma vända jag gjorde med hunden - saknar 'an som bara den - bort mot ett område där tävlingar brukar hållas. Gick ett varv på löpbanan och blev sugen på att springa bara för att. Tänkte inte alls på att man såg dum ut eller så. Hur skulle ni reagera om ni såg en kille med headset och bärbar dator springa omkring? För den hade jag med mig, av enda anledningen att jag tänkte sätta mig och skriva något vettigt om någonting. Det var då jag såg den. Vattenpölen.
Har ni tänkt på att vi totalt ignorerar dessa vattenansamlingar? Vi kör igenom dem med diverse fordon, hoppar i dem som små barn - vilket är kul , jag lovar - och som vuxna människor vill vi oftast inte se regn överhuvudtaget. Tänk er att detta var en person, som ni totalt ignorerar, smutskastar och ibland kör över när ni ska fatta beslut. Visst, någon gång under livet stöter vi på en person, som vi behandlar så här. Så nästa gång ni ser en vattenpöl. Tänk om det var ni som låg där?
// Danne
* Notera följande: Sömn är nödvändigt.
Kakmix?
Ska man börja med ett sådant där enerverande inlägg som ingen förstår något av, eller ett som man faktiskt anstränger sig att skriva? Jag vet inte alls i vilken kategori detta kan landa i, men en sak är säker, Jag, av alla människor har skaffat en blogg!
Som vissa människor tänker så ska ju bloggar ha något vettig i sig, saker om mode, skor eller ens dagliga liv. Dem som känner mig väl vet att jag absolut kommer skriva "bah" minst en gång i varje medelande och gnälla på att bilen inte fungerar. Så då har vi redan där minst två saker ur mitt dagliga liv i samma paragraf.
Men det här med kakmixar? Varför köper folk dessa istället för att göra egna, det blir ju så mycket bättre om man skapar sin tillvaro själv istället för att dölja sig bakom färdiga produkter. Vissa väljer att gå för stora märken som kostar mycket, medan andra går för den billigare varianten som ibland inte uppnår deras höga standard. Resterande är vi andra, som försöker själva. Och vet ni vad? I slutändan blir vi dem sötaste kakorna i världen, där en ny personlighet avslöjas varje gång du tar en tugga av oss.
Visst var det där helt underbart att läsa? =P
Välkommna!
// Danne
Kommentarer
Trackback
